Hey dad,
Not to tell you, that I still hate you
It’s not ok but we’re alright
jag känner mig som ett stort jävla frågetecken just nu. efter att ha kollat massor på olika gymnasium kom jag in på massa frågor om framtiden, som jag aldrig annars riktigt tänkt på utan "det löser sig väl,". men nu ska jag jobba för bra betyg så jag kommer in på det bästa möjliga gymnasium. bara frågan, vart finns det? vad bör jag gå? var ska jag gå? vad vill jag gå?
det är så konstigt när man kommer tillbaka till skolan, redan efter första dagen är man inne i det igen. som om sommarlovet aldrig varit, rätt tragiskt faktiskt. vara tillbaka vid de repade bänkarna i en skola i tegelstens väggar och tråkiga lärare. tidiga kvällar, tidiga mornar. läxor, förhör, prov. men endå så känns det som en slags trygghet att vara tillbaka i vardagen igen på något konstigt sätt. nu är det bara att kämpa in i det sista,
har hoppat thea, mammas häst, idag. det var typ andra gången lite mer seriöst så. det gick helt okej, hon var rätt tjurig och väldigt känslig redan när mamma värmde upp henne men ah, det blev lite bättre när vi hoppade. hon är sån att hon drar mot hindrena precis innan så det är rätt svårt att hålla ett jämt tempo och veta hur och när man ska korta henne för att få ett bra språng. men det löste sig rätt bra i slutet, kom upp på en 90 cm iallafall, (A) haha, men hon är inte hoppad at all innan så ah, hon är jätteduktig!
imorgon blir det lektion för annlie, blir kul. var ett tag sen! och sen på fredag blir det lektion för monika bergström så vi ska rida igenom henne ordentligt inför fälttävlan i mantorp lördag-söndag. så ah, det är vad som händer nu typ,
och nu måste jag fan gå och sova, som sagt, tidiga kvällar & tidiga mornar äre som gäller nu, bara att gilla läget lixom.
wie, nu börjar vi komma någon stans med min dator, per håller på med den nu så kan kanske vara inne på nätet redan ikväll men kan inte spara filer och såna saker än.
var och red intervaller på tess på stubben igår, gick asbra, 5x3-4 min, nu börjar vi komma någon stans! och efter att ha sett fälttävlans OS och mark todds perfekta fältsits så måste jag börja stå upp bättre och stå helt stilla och låta hästen under göra jobbet lixom. men usch vad jobbigt det är! men ändå har jag inte fått någon träningsvärk som tur är!
efter stallet igår tog jag en snabbdusch, packade iordning grejerna och sen åkte ut till joss. vi gjorde inte speciellt mycket. låg och såg på film i hennes säng, vi såg "click" och fyfan, jag har redan sett den men fyyyyfan vad jag tjöt, USCH! jag är så sjukt blödig och tårarna bara spruta ut när hans pappa hade dött.
sen imorse fick jag sällskap hemåt av joss för hon skulle ner och jobba. väl hemma var städerskan där, snacka om lyx, komma hem och där står allt och skiner typ. sedan efter en liten stund kom alice på cykel. glodde typ på tv och var nere på stan ett tag.
nu ska mamma och jag bara käka och kolla på någon film tror jag, per är på herrmiddag med hela gubbgänget.
& 2 helvetes jävla fjuttiga dagar kvar...
per har kollat på min dator utan resultat, så han ska ringa och fråga imorgon. usch för datorer ibland också. och jag vettifan hur det blir med alla bilder och sånt? musik, filmer - allt. får hoppas det löser sig. har ju hur mycket som helst där.
red ut bus och hoppade lite idag. gick asbra, körde lite hinder i en 8:a ungefär. sen riskerade jag livet och hoppade mammas häst thea. och det gick med rätt bra, hon är heeelt annorlunda mot tess. thea är typ rätt lång, lite grövre men duktig på hinder. tess är ju mer känslig, tunn, otroligt lättsvängd och kontrollerad så. med thea kände man sig lite som en vante där uppe, men ska nog hoppa henne lite nu framöver eftersom mamma har blivit för feg.
just det, idag har jag med varit så duktig så jag har städat mitt rum! tro det eller ej,!
imorgon tror jag joss och jag skulle hitta på något på kvällen, blir mys. var ett tag sen nu,
oooch bara för jag känner mig lite halvdepp över min fucking dator så slänger vi in lite skön gammal music från 1991, i liiiike it,
pearl jam - even flow
sitter nere på mamma och pers dator. min dator fick vara på inatt för några filmer tog sån attans tid att ladda hem så ah, den fick stå på. men sen imorse hade det varit något strömavbrott så den hade ju lagt av. sen när jag skulle sätta på den igen så kommer det upp att det saknas något? lixom innan man ens kan logga in och det kvittar vad man gör så händer inget. helt jävla cp, får be per kolla på den imorgon när han kommer hem.
idag har jag mest bara segat runt hemma, det jag är bäst på alltså. och sen eftersom det var lite deprimerande med datorn(A) så har jag bakat massa med. plus att jag såg på något sjukt tvprogram om äckligt smala kändisar så kändes det inte helt fel att baka, haha
men är nog bäst att dra sig här ifrån snart, mamma håller på att laga mat så vi ska se på OS, det vi spelade in från terrängen från fälttävlan. myys, :)
gud, jag måste verkligen skärpa mig nu! såhär har jag sett ut den senaste veckan, urgulligt, verkligen... men jag antar det blir mer ordning och reda när skolan börjar.
dethär är den enda bilden jag har på dig, det var senaste gången jag var hos dig, 2oo2, dethär är det enda jag har kvar från dig. jag förstår inte hur det kunde bli såhär. det går inte en dag utan att jag tänker på dig, allt jag gör påminner mig om dig. jag önskar jag vågade ringa och berätta hur jag kände, men det är ändå inte det som är problemet. jag önskar du kunde ringa, hälsa på och vara en del av min vardag.
och jag vet inte ens varför jag skriver dehär, behöver väl bara prata av mig eftersom jag inte gillar att prata om det annars.
jag frågar mamma hela tiden om hur du är, jag kommer inte ens ihåg din röst. jag vet att din pappa gjorde samma sak mot dig, som du nu gör mot mig. och mamma har berättat hur besviken du var på honom, samma känsla som jag har på dig. visst, du och jenny har tre barn, jobbar heltid och allt dedär, men jag är ändå din dotter. borde inte jag få ta åt minstonde ett 10 minuters långt telefonsamtal i veckan eller få träffa dig ibland på helgerna.
min högsta önskan är att få ha dig hemma, att du och mamma fortfarande var tillsammans. men jag vet att det är omöjligt. efter att ha sett på något tv program igår om någon tjej och hennes pappa släppte allt bara löst. per, min låtsaspappa, skulle aldrig kunna ersätta en farsroll. dottern och pappan på tvn stod varandra så nära. han var någon gammal rockstjärna eller så och deras kärlek var så nära. bara tanken av det gör mig så besviken över att du bara släppte allt. för jag hoppas att du förstår att det är sjukt jobbigt för mig. jag skulle aldrig bara våga ringa dig sådär, och samtidigt känns det lite som om det är en pappas sak att göra. och jag förstår att det kanske kan vara jobbigt för dig med, men inte på samma sätt. och jag hoppas att vi någon dag, kanske kommer närmare varandra än vad vi är idag.
Senare inlägg Äldre inlägg Startsida
